Flugfiske i Älvdalen

Öringen och harren i Älvdalen har de senare åren lockat mig till besök åtminstone ett par ggr om året. Den här säsongen inföll första turen i midsommarhelgen. Fiskekompisarna Alexander o Jonas hade bokat sitt boende och jag hängde på med en egen tältstuga. Eftersom jag efter bokningen torsdag – söndag blev uppmärksammad av min arbetsgivare på att mina tjänster behövdes via Teams på torsdagsförmiddagen så lade jag till en natt och kom upp redan onsdag eftermiddag. Det var solsken och älven gick med 60m3 vilket är snudd på perfekt enligt mitt förmenande. Dock konkurrerade dessa förutsättningar med det faktum att Sverige hade match mot Polen i EM-fotbollen fram på kvällen. Därtill kom en viss gubb-trötthet (ett nytt återkommande inslag i tillvaron.. ) efter jobb o resa. Kompromissen blev att jag bestämde mig för en kortare fiskesväng för att återvända till stugan innan matchen var över. Dvs om inte fisken visade sig vara galet huggvillig.

Efter att ha riggat grejorna så tog jag bilen en bit norrut o fiskade efter vadande o svettiga vedermödor på favoritplatsen. Gott att vara på plats!

Det var sporadiska vak men ingen riktig fart. Jag hade något påslag på en Elk Hair Caddis men lyckades inte kroka fisken. En hjorthårspuppa i storlek 20 fick ett par harrar att ta sig en titt men ingen av dem tyckte att den dög. Efter ett par timmar återstod vadandet o vedermödorna på tillbakavägen innan jag nådde bilen o tog mig åter till tältstugan och en öl o fotboll. Ja, det blev en dusch också.

Torsdagsförmiddagen var det arbete via Teams några timmar men det var klart och avslutat före kl 12.00. Därmed inföll tre veckors semester! En timme senare var jag åter på den där favoritplatsen. Samma väder och samma vattennivå,60m3. Och för den delen ungefär samma frekvens på vaken. Kanske lite intensivare en stund vid 13 – 14-tiden. Men vad käkar de? Det här med flugfiske är ju mer än ett planlöst o maniskt kastande. Eller, så kan man ju göra förstås men tillfredsställelsen ligger mycket i att hitta en fisk som vakar återkommande, klura ut vad den äter och sedan presentera en lämplig imitation som får den att hugga. Det innebär en hel del sittande, spejande o spanande. Med baken på ryggsäcksstolen o kaffemugg i handen satt jag länge o kikade och mådde gott. Noterade efter en stund en fisk 15 meter rakt ut som vakade försiktigt varannan minut. Jag provade först med en liten Klinkhammer ett par kast. Nej, den var tydligen inte intressant. Jag bytte till en liten Elk Hair Caddis i strl 20. Fy tusan vad det är jobbigt med tunna tafsar, små flugor o klen syn! Nåja, jag fick fast flugan till sist och avvaktade nästa vak. Där kom det! Så jag lade ut flugan ett par meter uppströms och lät den glida över ståndplatsen utan att dragga. Fisken steg och tog den direkt. Det kändes direkt att det inte precis var en rekordfisk men ändå hygglig storlek. Det var en ovanligt vildsint fisk för att vara harr och mycket riktigt, när den visade sidan så kunde den guldbruna sidan med de karakteristiska prickarna ses glänsa i solen. En härlig öring! Jag lyckades ombesörja en varsam avkrokning och den återgick till sitt rätta element. Sedan fortsatte jag fiska med samma flugmönster i tron att jag knäckt koden Men icke!

Kamraterna anlände torsdagskvällen och det blev snack och en öl men inget fiske.

Fredag och midsommarafton. Kamraterna tog sig iväg före mig men jag anslöt vid älven bortåt 11-tiden. Även idag sken solen på fattig och rik.

En härlig midsommarafton i naturen med vak i älven och kaffe i ryggsäcken. Gött! Kamraterna var lyckosammare än skriftställaren denna dag. De gångbara mönstren skiftade dock från timme till timme.

Fram på eftermiddagen bytte vi fiskeplats och tog oss till Karlsarvet. Ett bra ställe men ofta är där flera angelägna fiskare samtidigt vilket kan förta nöjet ibland. Nu var det midsommarafton och eftermiddag och det hade glesnat längs älven. Andra behov hade måhända tagit över för en del. Det var dock ingen vidare fart i vattnet.

Som traditionen kräver så avslutades midsommaraftonen på campingen med potatis, sill och gräddfil mm. Vi hamnade en stund även i ett annat sällskap och fick oss till livs en liten föreläsning av oraklet Stefan L om onödan i att kasta långt o därmed skrämma fisken. Alternativet: vada i position. Alltid lika underhållande att lyssna på! Tack för det!

På lördagen, dvs midsommardagen valde jag en lugn förmiddag med en powerwalk längs älven o runt Älvdalen. Det var skönt att få sträcka ut utan en tung ryggsäck och svettiga vadarbyxor. På eftermiddagen valde jag Karlsarvets norra del. Det vakade en och annan fisk men det var ingen riktig fart . Jag kunde ändå identifiera en fisk rakt uppströms nätt o jämnt inom kasthåll. Jag log lite o tänkte på Stefans föreläsning kvällen innan och manövrerade mig försiktigt i position inom lagom kasthåll. Jag hade en med mina mått sjukt liten Klinkhammer ( strl 22 ) i grönt som jag presenterade precis framför nosen på fisken. Den högg direkt och det kändes att det var en öring. Det blev en kort vildsint kamp innan jag kunde befria den. Det var en rolig fisk att ha lyckats lura.

På aftonen vankades det middag. Oxfile är sällan förekommande på min meny men plötsligt händer det.