Jag kom aldrig i väg till Älvdalen förra säsongen. Andra resor (förvisso inklusive laxfiske i Norge) och aktiviteter prioriterades. Men nu var det dags för ett par dagars fiske med sedvanligt boende på Älvdalens camping. Den digitala spaningen före avresan berättade att det endast gick runt 25 kubik i älven. För fiskets skull vore det dubbla att föredra men regnmakarna förefaller ha varit väl passiva den senaste tiden. Dessutom gav den gångna vintern en begränsad vårflod. Nåväl de delarna är onekligen bortom mina möjligheter att påverka. Bara att gilla läget med andra ord!
Vid ankomsten mötte Älvdalen med 12 + och lätt regn. Stugan var tillgänglig lite i förtid så inkvarteringen var gjord runt 13-tiden. Sopplunch och gubbvila därefter.

Det var verkligen lite vatten i älven men trots det kunde ett och annat vak synas när jag så småningom kom till Karlsarvet. Här brukar harren dominera även om det finns öring av ansenlig storlek. Jag började några hundra meter ovanför parkeringen och fiskade mig neråt. Resultatlöst. Samtidigt tilltog regnandet och jag fann för gott att packa ihop grejorna i bilen och återvända till stugan. Där blev det färskpotatis o matjes-sill. Någon liten whisky slank också ner.
Dagen därpå inleddes med en regnig morgon och runt 10 + men SMHI lutade åt uppehåll under eftermiddagen så jag tillät mig att vara en slow starter. Vid 12-tiden var jag dock i gång med flugan i älven. Den här gången någon dryg mil uppströms. Regnet hade i stort sett upphört även om korta återfall noterades..

Det vakade lite till och från men ingen fisk lockades av vad jag hade att erbjuda. Detta trots ihärdiga byten av fluga. Fisk var ibland uppe och kikade på flugan men tyckte oftast inte att den dög. Ett par gånger tog den visserligen flugan men jag lyckades inte kroka fisken. Dåliga reflexer eller kanske bara lite ringrost! Lätt missnöjd med mig själv intogs den medhavda lunchen och tillvaron begrundades under tiden. Efter en stund fick jag syn på en ensam gul forsslända som hovrade över vattnet. Den följdes så småningom av flera och fisken började vaka allt intensivare. Det var helt klart en rejäl kläckning och valet av fluga kändes givet och jag letade febrilt i askarna och knöt på en imitation av en gul forsslända när jag hittat ett par stycken som gömts sig i ett av facken. Efter ett par kast högg den första fisken och det kändes direkt att det var en fin öring. Efter några rejäla rusningar kunde jag kroka loss den och den återfick friheten. Eftermiddagen gav mig sedan några fina öringar som alla fick återvända till älven. Det var inga monsteröringar men de höll runt 30 – 35 cm i längd. Feta o välmående. Skojigt fiske var det! Dessutom klarnade det upp och solen gjorde mig sällskap sporadiskt vilket bidrog till ökat välmående!
Ingen harr alls anmälde intresse vilket var lite ovanligt på den här platsen. Oftast brukar merparten av fångad fisk bestå av harr i medioker storlek och en och annan öring. Så icke denna dag. Oklart varför. Kan vara tillfälligheter förstås men öringen har ökat i omfattning i den här delen av Österdalälven de senaste åren vilket är mycket glädjande.
Solen fanns där när jag vaknade dagen därpå och himlen var vackert blå. Förvisso kyligt efter natten men snart skulle värmen stiga. Enligt prognosen alltså. Efter frukosten städades stugan upp och alla attiraljer stuvades in i bilen varpå jag åkte i väg för några timmars fiske innan hemfärden. Jag tog mig till samma ställe som levererat under gårdagen. Någon enstaka gul forsslända kunde skådas och jag satsade föga förvånande på samma flugmönster som under gårdagen. Det var inte riktigt samma fart på vaken som dagen innan men jag fick en skaplig öring i början. Sedan avtog vaken en del samtidigt som ett par herrar dök upp med flugspön på den motsatta stranden. Jag tog min ryggsäck och förflyttade mig uppströms där jag satte mig i solskenet vid älvkanten och intog den medhavda lunchen. Jag bytte fluga till en liten mörk av Palmer-typ. I andra kastet högg en skaplig fisk och när det visade sig vara resans första harr. Den höll runt 35 cm i längd och fick efter varsam avkrokning återvända till älven. Trevligt fiske!
Den närmaste timmen därefter blev det mest begrundande av tillvaron medan jag satt i den värmande solen och njöt av naturen och älvens brusande. En lisa för själen! Och sedan var det dags att återgå till bilen för att fara hemåt. Tack för den här gången. Vi ses igen!

